Etikettarkiv: dalkarlsberg

Att lämna paradiset

DSCN2721Jo, förre vecka bestämde vi oss för att köpa ett annat hus. Vi trivs här, det är jättefint men Hans är oroligt om framtiden. Nästan alla sina syskon gick bort tidigt, sin äldsta syster med 19, sin yngsta syster med 40, mellansyster med 49, sin bror med 68 och nu har han bara en syster kvar som är 74. Han är rädd att jag inte kan sköta gården och hus om han inte finns längre. Det blev en besatthet, han ville hitta ett hus som skulle passa till oss för framtiden. Och nu hittade vi ett fint hus i Molkom, stort ljus hus i ett bebott område. Mataffären, vårdcentral, apotek, postombud och systembolaget-ombud finns på gå-avstånd. Så det blev just vad han ville. Jag tycker också om huset men för mig behöver vi inte flytta just nu. Jag tror att vi kan vänta två-tre år till. Men det vill inte Hans. Så jag tänkte att det bäst att göra det nu, nu är Hans helt fokuserad med att ordna allt om flytten. Han är glad, jag är lite ledsen men tror att det blir bra. Det finns flera aktiviteter i Molkom som jag kan vara med. Lite synd är att jag inte kan ta med alla mina höns. Tror att det blir mycket gnäll, de är högljudda och livliga och då blir det fel med grannarna. Så kan jag tänka mig, tror att jag tar med fem eller sex tjejer, tuppen med sju tjejer ska säljas, hoppas att jag hittar ett bra hem till dem. På landet förstås!
Vi flyttar inte direkt, tillträdesdatum är i början av september. Nu håller vi pa med att göra vårt hus fint. Idag kom fotografen och på onsdag besiktningsmannen. Tror att det finns på hemnet.se i slut av veckan. Som mäklare valde vi Fastighetsbyrån, de har kontor i Nora och Ann-Sofie är jätteduktigt och entusiastiskt. Huset ska utannonseras på 1.995.000 sek. Låter mycket men hon tror at det kan bli mer och att huset är värt det. Jag är nyfiken hur det blir! Titeln av denna artikel är att lämna paradiset då det är ett paradis. Så fint det är här vid huset och trädgården. Men jag inte kan leva i paradiset utan min Hans.

Åtta!

Idag fyllde Sverker år, han blev åtta! Som husse och matte fick han välja sin festmat och det blev en stor styck lax. Han var drygt tio veckor när han kom till oss. Han var kvar hos sin uppfödare, på något sätt hittade hon ingen köpare till honom. Jag hittade sin annons när jag googlade efter en dvärgschnauzer. Han fanns i Vingåker. Vi åkte dit i början av juli, tittade på honom och tog honom med till sitt nya hem. Det blir nästa fest, fjorton juli är han åtta år hos oss. Vi är både mycket nöjda med honom. Ofta promenerar vi alla tillsammans och han tycker om det. Ibland är han lite envis och inte vill ta vägen som vi tänker ta. Och då blir det han som får välja.

 

Trauma

Igår återupplevde jag de hemska upplevelserna från juli 2018. Den fredagskvällen då Sverker blev attackerat av en lösgående hund. Det var nära att han bets ihjäl då.
Vi var vid Malmlången och skulle promenera en del med Sverker. Just i början såg jag att det fanns en stor hund med sin ägare. Hunden kom springande till Sverker. Och då blev jag så rädd, jag grep Sverker direkt, sprang med honom till bilen och skrek till Hans att öppna bilen. Den främmande hunden var helt förvirrat, stod stilla och tittade på mig. Vågade inte att komma i närheten. Ägaren blev också förvirrat, visste inte vad hände. Men jag var så rädd att det skulle hände igen därför tog jag tag i Sverker och lifte upp honom till bilen. Ägaren från hunden var jättesnäll, bekanta sig och berättade lite om sigsjälv och hunden. Jag förklarade vad var fallet och han förstod att jag var rädd. Det är andra gången att det händer, och kanske ska jag fundera på hur jag kan bli av med den rädslan. Ska tillägga att ägaren från hunden som attackerade Sverker fanns under julen i Dalkarlsberg igen. Hon besökte sin mor och hade bade hundar med. Och de inte lärde sig något, en av hundarna gick lös utan tillsyn. Vi valde att inte gå förbi dem, både Sverker och jag vågade inte. Så irriterade och respektlös, att de inte tar ansvar för sina hundar i en så lite by, dumt!

Håris i Dalkarlsberg

Nu värme och kylan byter plats ofta hittar jag håris här i Dalkarlsberg. Det är vackert och ett intressant fenomen. SVT Nyheter skrev en artikel om det, läs HÄR. I det skriver de så här ”Exakt vilka förutsättningar som krävs för fenomenet är inte helt klarlagt. En viss förmultning är ett måste, så troligen är därför någon svamp eller kanske en bakterie involverad i processen.”  De vet inte vad sätter igång processen men på WIKIPEDIA på Nederländska skriver de att det är tydligt att det är en svamp och förmultning som är involverad.

Ödehus

Det finns mycket om ödehus nuförtiden  på nyheter. Mina vänner från Holland, Jet och Piet, som vi träffades i söndag var lite upprörda om det. De tyckte att det var märkligt att så många hus stod tomt här i Sverige. Och kanske är det sant. Sverige är ett stort land, mesta ödehus finns högre upp, i Norrland.

Men till och med här i bygden finns hus som står tomt. Här i Dalkarlsberg finns det ett förfallet hus om man tar stigen från Smedjan upp längs transformatorhuset (se ovanpå). Det lämnades tomt när gruvorna stängdes tror jag. Nu är det helt förfallit.

Huset som finns på hörnet smalbanan-vägen till skjutfältet står tomt nu drygt ett år. Stora huset var tomt sedan 30 år tror jag, det var sonen från Irene som bodde där och avslutade sitt liv på skjutfältet. Då stod det tomt, kanske finns inredning kvar.  När hon gick bort blev till och med det lilla huset tomt. Stora huset håller på med att förfalla, lådan bredvid föll redan delvis på marken. (bilderna är från 2016!) Jag tycker det är synd, fint ställe men nu blir det för mycket jobb. Det fick en ny ägare, någon som ärvde det hela från Irene. Men det händer inte så mycket, tyvärr. Bättre att sälja isf att lämna det förfalla.
SVT Nyheter har flera artiklar om ödehus, de skriver i en artikel så här ”I facebookgruppen ”Övergivna platser” verkar det snarare vara de frusna ögonblicken och förfallet självt som fascinerar. Varje dag delas bilder från före detta hem där stövlarna står kvar i fartun, ytterkläderna hänger på sin spik och kaffekoppen står kvar på köksbordet. Som om den siste ägaren bara rest sig och gått för att aldrig återvända.”
Så var det i ett övergivna hus i Älvhyttan som vi besökte några gånger med Volvo Valpen. Det var fint att promenera i området och då tittade vi också in i huset. Jag skrev om det i en bloggartikel från maj 2018. Då finns tidningen kvar på matbordet från 1987.

Bilder ovanpå är från maj 2018. Tror att någon har tagit släde då den såg jag någonstans står.
Jag vet att detta hus står tomt då tomten och betesmark arrenderades och i huset fanns ingen intresse.
Ett annat hus som stod tomt var Hagalund, ett lite torp i närheten av Shreharhyttans ruin. Det ägs av Sveaskog och de sökte någon som ville hyra stället. Tror att det finns semesterboende nu i det. Kom ihåg att vi såg ett ödehus någon gång i Snöbergshult när vi åkte med valpen. Det finns flera ödehus i bygden tror jag, men i detta artikel finns bara de med jag vet om.
SVT har en artikel med fler bilder från olika ödehus i Sverige, intressant att titta på. Titta HÄR. Och jag hittade en hemsida med flera övergivnaplatser och byggnader (per län), tror att den inte är aktuellt nu, sista jag såg var från 2015, men några bilder är intressanta, klicka HÄR.

Har tråkigt

Tror att många har tråkigt nu. Vädret är grått och blött. Snön som vi fick i tisdags smälte bort och nu är det bara blött och dimmigt. Det är mycket finare om det finns snö, det blir ljusare och fler möjligheter att promenera. Som vi gjorde i tisdags, då fanns det sol och max -2 grader. Vi gick en stor streck, först skulle vi tar vägen över skjutfältet från Eriksdal till Hovmanstorpasjön. Det är ett stängt område, faktiskt förbjudet att gå över denna del av skjutfältet. Men vi tog risken rätt ofta. Då kan man ta en stig som går till Kvarntorp. Tyvärr finns det stängsel nu vid grinden halvvägs så det har blivit otillgängligt på riktigt. Synd då det var fint att gå runt. Vid Eriksdal finns en grind med och ingen stängsel än men jag kan tänka mig att de sätter stängsel vid denna grind med så då blir hela området stängt. I stället gick vi till Folkpark och runt i Dalkarlsberg.
Mina hönsen har tråkigt med. De sitter  i sitt nya hönshus och kan gå runt men inte gå utomhus. Ytterdörren till hönshuset gjorde vi inte än. Först ska vi tömma vedboden och det går bra nu. Vi har kaminen på varje dag och redan en del av vedboden är tomt. Det finns fyra delar, så lite kvar.

Gamla landsvägen

Det finns en stig vid gamla landsvägen bakom Kärnagården. För att komma på stigen ska man gå runt huset. Det finns tyvärr annan möjlighet för att undvika att gå över trädgården. Ägaren av huset har många gånger försökt att få bort bybor frän trädgården men stigen lockar många (bäst skulle vara om de gör en möjlighet att komma på stigen bredvid huset..). Nu har de börjat med att avverka skogen mellan huset och vägen till Älvhyttan. Många träd la på stigen men de togs bort. Då det är så blött nu finns det djupa spår över stigen. Synd men det är inget som Sveaskog kan förebygga. Vädret ändrades så mycket. När de började med avverkning i Dalkarlsberg var det kallt och nu är det blött och varm. Det finns mycket ved vid vägen nu. På bilden nedan står huset som ses vid vägen till Älvhyttan, bilden togs halvvägs stigen bakom Kärnagården.