Hus från Hovmanstorp

När jag blev vilsen i f.d. Hovmanstorp tänkte jag på de hus som fanns i byn och flyttade. Jag kom ihåg att jag gjorde en lite skrivelse om huset från Gun Skoglund och Lasse Nygårds i 2010. Huset kom från Hovmanstorp och de flyttade det själva till Dalkarlsberg. Imponerande!
Skrivelsen kan du läsa HÄR.

Annonser

Vilsen i f.d. Hovmanstorp

Igår kväll cyklade jag till Hovmanstorpasjön. Tyvärr fanns det flera människor med tält och lösgående hundar. Inget bra idé att sitta vid sjön och vila lite. Så jag åkte vägen upp till f.d. Hovmanstorp. Bomen var så högt att det gick att ta cykel med. Jag tänkte att gå till den gamla ladan som är endast vad finns kvar från byn. Skogen blev avverkat några år sedan och var tjock täckt med gräs, hallon och unga träd. Vägen tillbaka gick jag fel, jag vek för mycket till höger och kom på ett område var det inte fanns en väg. Jag blev förvirrat och fick panik. Jag fanns i en dal och kunde inte se de två hus som skulle finnas i närheten. Blev lite rädd, ringde till Hans. Han var hemma. Jag frågade honom att åka till bomen och tuta så att jag kunde gå i rätt riktning. Han skulle åka direkt. Jag blev lite lugnare och bestämde mig for att försöka hitta vägen tillbaka. Det var svårt, det fanns många spår (viltspår) i gräset. Jag tog mig upp på en kulle och då såg jag ett hus med en stor lada. Först tänkte jag att det var huset som stod vid vägen till sjön men då kom jag på att det fanns en skåpbil och ladan stod på fel sida. Det var huset som fanns vid vägen till Hovmanstorp, då visste jag hur jag skulle hitta tillbaka. Jag hittade cykeln och hörde Hans komma från andra sida. Cyklade till honom, han var glad att se mig. Och jag var glad att jag hittade tillbaka. Lärt mig att man till och med kan gå vill på slättmark med unga träd!

 

Duktigt sågat!

Två granar bakom vår grillkåta var i et dåligt skick. Så dåligt att Hans var oroligt att de skulle falla omkull. Han ville såga ner dem. Men de måste falla på rätt hål annars kunde de skada grillkåtan och stora huset. Då det blåser rått ofta nuförtiden tog det lite tid innan han började med att ta ner dem. I lördags var det dags. Hans tog fram fyrhjulingen och rep. Han spände repet mellan trädet och fyrhjuling så att det var möjligt att dra med vinschen. Det var mitt jobb. Den första föll nästan rätt, lite för mycket till vänster men det spelade ingen roll. Den andra skulle falla som planerat då det inte fanns så mycket plats. Den föll som det borde fallas. Jag tänkte att det var ett spännande jobb då granarna var stora och det fanns inte så mycket plats för dem. Men Hans visste vad och hur han gjorde. Duktigt gjort!

I tio år

Övre Dalkarlshyttan sommar 2019

Tio år sedan kom två vänner från Nederländerna med motor till oss. Trevligt förstås. En av dem, Jan, tog en bild på samma ställa jag tog en bild idag. Det ändrades rätt mycket. Kastanj togs bort i hösten 2018 då det blev för stort. Trädet som stod vid vattenbrunnen (ses löv ovanpå bilden) togs bort då det blev trasigt och kunde falla omkull. Buskarna mitt i trädgården togs bort och vi skapade en grodorgrop som samlar upp vatten så att trädgården inte blir så blött. Några träd på vänster togs bort då de kan inte hålla sig med mycket snö. Telefonsladden togs bort då vi har fiber nu. Och vi bytte taket, fönstren och byggde till altanen. Som ses blev skogsområdet vänster till huset avverkat. Det hände i 2016, det blev mycket ljusare då. Förre lördagen var David och Gunilla Stansvik på besök. De tyckte att det blev fint med så mycket öppna ytor. Många saker ändrades förstås men badrummet kände de igen. Det var dem som gjorde Övre Dalkarlshyttan till permanent boende. De bodde här tretton år, rätt länge tror jag. Men vi har bott här nu redan tolv år så nästan tretton. Chansen är stort att vi slår dem…

Övre Dalkarlshyttan sommar 2009

Holland plågas av fjärilslarver

Ekprocessionspinnare, är en nattfjäril som lägger sina larver i ekar. Fjärilslarver får under sin utveckling små hår som irriterar huden av människor och djur (mest hundar). I Holland har det blivit en plåga. Många ekar fick larverna. Det finns miljontals larver i ett träd och alla samlar ihop och går tillsammans (i procession) på trädet. Det är farligt att sitta under ett så där träd eller befinna sig i närheten. Människor får hudutslag, ögon eller luftvägsirritation. Orsaken är de håren, om man fick kontakt med håren tar det två veckor för att bli av med irritationen. Håren är så små, 2 till 3 m.m., att de inte kan ses med ögon men effekten är riktigt skrämmande. Flera ekar fick det i Nederländerna och det är svårt att bli av med. De skapade en speciell webbsida för att informera befolkningen, processierups.nu. I WIKIPEDIA på Svenska läser jag att ekprocessionspinnaren inte sig kan reducera i Sverige. Tror att det berörs av klimatet, men klimatet blev mycket varmare nu. Hoppas att vi här slipper detta.På vår tomt finns minst sex stora gamla ekar och det blir inte roligt att få problem. Men i en rapport om situationen i Sverige läser jag ”Sannolikt kan ekprocessionspinnare i framtiden bli ett skadedjur på ek, vilket redan inträffat i andra länder i Nordeuropa”. P.g.a. ett varmare klimat…. Inte roligt…Flera bilder bl.a. av hudutslag m.m. finns i WIKIPEDIA på holländska, titta HÄR.
SVT Nyheter skriver idag (söndag) om problemet i Tyskland, de skriver inget om Nederländerna. Men problemt i Holland är stor kanske större än i Tyskland eller Belgien. Läs artikeln HÄR.

Snoken gick vilse

I går kollade jag vattentrycken och luftnivån i vår vattenkällare. Här finns en hydrofor och vattenpumpen (djupt ner i marken). Jag kollar varje veckan så att det finns nog luft i hydroforen. Ofta är allt bra bara efter vintern fick vi fylla på med luft. Igår hörde jag någon slags ”klick” ljud. Lite senare under dagen frågade jag Hans att titta på hydroforen för att lyssna på ljudet. Jag öppnade luckan och Hans sa att jag måste titta ner på golvet från källaren. Då fanns det en snok lite upp på en bråda bredvid hydroforen. Det var omkring 30 cm lång. Vi tänkte att den inte kunde ta sig ut på sigsjälv. Hans ställde två stora pinnar bredvid trappan så ormen kunde slingra sig upp. Jag ställde en hink med ogräs liggande på golvet om ormen ville få det bekväm. Under eftermiddagen kollade jag flera gånger hur det gick med snoken. Den slingrade sig långsamt upp på trappan och jag såg den inte mer när jag kollade efter maten. Jag tänkte att den tog sig ut och försvann i gräset. Tog bort hinken och tömde den i hönshuset vid kycklingarna. Då såg jag att ormen fanns i hinken och nu i hönshuset! Det var inte meningen, till och med är de en hot mot kycklingarna. Jag vågade inte att ta ormen, trots att jag vet att snoken är ofarliga, men sprang och hämtade en duk. Med duken fick jag tag i snoken och la den i buskarna som finns bredvid hönshuset. Snoken slingrade iväg och jag förebrådde migsjälv för att vara så impulsivt. Jag borde ha tänkt igenom det hela och tömma hinken i skogen. Då var ormen långt borta från hönsen. Som tur är kycklingarna två veckor nu och kanske för stor för en snok att ta dem. Men om de är nyfödda eller mindre än en vecka kan en snok äta en kyckling. Vill du titta på mina kycklingar då finns det en film HÄR.
OBS nu läser jag på WIKIPEDIA att en snok kan äta mycket större byten, det finns en bild med från en snok som äter en padda mycket större än sig själv. Nej, det blir flera sömnlösa natter nu… Titta HÄR….

Holland eller Nederländerna

holland

Nej inte Holland men…

Idag hälsade Ann-Britt med en gammal skolkompis. De kände varandra redan från de var lite. De tänkte hämta ägg men tjejer var inte färdiga än. Ofta har de värpt klart sen i eftermiddag. Vi tittade på hönsen och kycklingarna (de elva går ute med sin mor) och pratade om skillnaden mellan Holland och Nederländerna. Hans hittade en bra film på youtube som förklarar det tydligt. Klicka på bilden (öppnas i ett nytt fönster)!