Månadsarkiv: april 2019

Innan påsk

I onsdags hade vi möte med Hyttgruppen. Anledningen var planering inför kommande säsong. Många planer för att göra Skrekerhyttans Ruin finare och mer tillgängliga. Jag fixade till Rundslingan, två tillfälliga skyltar blev det för de som blev stulna. Nu ska jag kontakta tryckeriet så att vi får de riktiga skyltarna innan midsommar.

I torsdags åkte jag till Örebro. Jag fick tid hos USÖ. Efter det gick jag rund i stan. De höll på med att göra den fin för påsk. Många påskliljor blev det och det var fint! Jag trivdes inte mer i stan, är ovan med alla affärer och visste inget som jag skulle köpa. Efter två timmar tog jag bussen hem.
I fredags åkte vi med Valpen till sjöändan i Älvhyttan. Här gick vi en stor streck och fikade. Jag körde tillbaka med Valpen och det gick jättebra.
Det blev till och med mycket städning och tvättning: jag städade altanen och Hans tvättade bilen. Både var nödvändiga då de var smutsiga från alla grus man tar med under vintern eller på stövlar eller på däck!

 

Annonser

Två gånger tråkigt

Ibland händer något som inte är så roligt. Så var det i tisdags. Efter vår fina promenad vid Malmlången åkte vi förbi Skrekarhyttans Ruin. Vi tänkte att titta lite omkring vid picknickplatsen. Här kollade jag gästboken och då upptäckte jag att rundslingan förstördes. Ett barn, Vilmer, skrev i gästboken att skyltar 12 och 14 saknades. Och det var sant, Hans och jag gick till de platser var de skyltarna borde finnas och de fanns inte. Tråkigt. Vad är roligt med det? De fanns vid vägen och lätt att ta med. Någon som behövde stolpar och orkade inte att åka till Nora för att köpa de för sextio kronor? Nej, tråkigt! Det blir lite jobb nu. Jag ska fixa med tillfälliga skyltar och senare när jag kollar hela rundslingan sätta upp de nya skyltarna. Hoppas att tryckeriet kan göra om de två för att rimligt pris.

Och så med bilen I söndags. Jag skulle åka till sin hundtrim i Striberg. Det var dags för Sverker att bli en riktig dvärgschnauzer. Jag satt Sverker i Volvo C70 och ville åka i väg. Bilen lät inte bra, motorn hördes inte, bara ett lite högt ljud. Nej, jag fick den inte i gång. Sprang ut och frågade Hans för att köra oss till Striberg med Volvo Valpen. Det blev en försening från tjugo minuter, tråkigt. Vi tänkte först att det var batteriet, laddade den under natten. Men det var det inte upptäckte vi i dag, måndags. Som tur har vi en assistans försäkring från AutoExperten. Jag ringde dem, de hämtade bilen och åkte till Karlskoga då ingen från deras verkstäder i Nora kunde ta emot bilen denna vecka. Nu undrar jag hur det blir, om vi får tillbaka bilen innan påsk. Jag hoppas att det går att fixa. Vi är både riktigt förtjusta i bilen, vi äger den från 2001 och inte vill bli av med vår älskade cabriolet.
Men vad gick bra i lördags var att Hans sågade ner en stor gran. Det föll perfekt ner på marken. Han var stolt!

Varje vår

Jo, isen och snön är borta från vägarna så nu blir det möjligt att åka med Volvo Valpen. Den är från 1969 men inte har de problemen som finns med nya bilar. Valpen får alltid ny-laddade batterier och då startar den direkt. Trots att den stod stilla under fem månader. Klar att åka. Första turen blir  till Sjöände, i slutet av sjön Älvlången. Vi promenerar ett streck, fin omgivning! I tisdags åker vi med Valpen till Malmlången. Vi åker ofta dit under sommarn då sjön är fint för att simma, åka kano eller båt. Men nu går vi en hel del över vägen till någon slags ö. Två gånger dricker vi kaffe, en gång på en brygga vid ett sommarhus. Våren har lämnat oss lite, det är kyligt och jag ångrar mig att jag inte tog med mig handskar.