Sjuttio år sedan

Igår fanns det ett inlägg på Facebook. Det fanns på Örebro Arkivcenters sida. Det var sjuttio år sedan att gruvverksamheten i Dalkarlsberg upphörde. De ville på minna om det. De skrev så här (citat):
Idag den 15 september är det exakt 70 år sedan brytningen vid en av Örebro läns viktigaste gruvfält upphörde efter en sannolikt över 700-årig gruvdrift. Dalkarlsbergs gruvor var under lång tid länets viktigaste gruvfält och dess högprocentiga järnmalm smältes inte bara i Nora bergslag hyttor utan även i Närke och Karlskoga bergslag. Under 1800-talets senare del hade dock Stribergs gruvfält övertagit denna plats och från 1934 tillhörde Dalkarlsbergs gruvor även Stribergs Grufve AB.
Beslutet om nedläggning togs vid Stribergs Grufve AB:s styrelsemöte den 27 maj 1948. Huvudanledningen angavs vara att brytningen gått med avsevärd förlust under flera år, men egentligen var det nog bristen på underjordsarbetare som avgjorde att man till slut fattade detta beslut. Speciellt efter andra världskriget hade det varit omöjligt att anskaffa ny arbetskraft. Dalkarlsbergs gruvor var ökända för sina trånga och förtimrade orter och schakt kombinerat med ett ovanligt starkt vattenflöde som ledde till smutsiga och hala gångvägar. Med andra ord var »gruvan särskilt olustig som arbetsplats«, som Stribergs Grufve AB:s disponent Åke Bergendahl uttryckte det i sin verksamhetsberättelse. Dessutom hade malmarean snabbt minskat ju djupare man kom med brytningen, och utförda diamantborrningar ner till 680 meter visade inte på större fyndigheter på än djupare nivåer. De kända kvarvarande malmtillgångarna bedömdes inte vara större än 433.000 ton.
Stora och kostsamma investeringar hade dock gjorts vid gruvfältet bara några år tidigare. Ett nytt uppfordringsschakt (Bäckaskogsschaktet eller Malms schakt) hade slutförts 1942–1943 till en kostnad uppgående till 519.525 kronor och en ny slamdamm (Gördammen) hade anlagts 1940–1941 till en kostnad uppgående till 136.906 kronor. Dessutom slutfördes en ny skrapnings- och sovringsanläggning 1945 till en kostnad av 13.476 kronor
Efter att beslutet om nedläggning hade meddelats de knappt 60-talet gruvarbetarna vid Dalkarlsberg ställdes krav från gruvfackets avdelning att någon ersättningsindustri kunde förmås till att förläggas till orten och att de arbetare som var villiga skulle beredas arbete vid Stribergs gruvfält. Den 19 augusti hölls ett möte med det lokala gruvfackets styrelse, Vikers kommunalnämnds ordförande Johan Lindén, landshövding Karl Johan Olsson och representanter från Länsarbetsnämnden, AB Bofors (som var Stribergs Grufve AB:s störste delägare) och gruvbolagets ledning. Gruvfacket krävde då åter att en ersättningsindustri skulle förläggas till Dalkarlsberg, där lokaler redan fanns och där arbetarna också hade sina bostäder. Uppenbarligen var få av arbetarna beredda att nappa på erbjudandet att bussas gratis till arbete vid Stribergs gruvor. Landshövdingen var dock tveksam till att en så stor industri, som skulle kunna anställa samtliga 60-talet arbetare, skulle kunna lockas till orten. För att försöka locka arbetarna att kunna tänka sig att arbeta i Striberg bestämdes att en studieresa till Striberg skulle anordnas.
Onsdagen den 15 september 1948 nedlades gruvdriften under jord. Då hade man sedan 1784 utvunnit drygt 2,8 miljoner ton järnmalm ur Dalkarlsbergs gruvor. Den sista tiden hade arbetet bedrivits i tvåskift. Vid anrikningsverket nedlades driften den 18 september. Gruvan började vattenfyllas den 7 december 1948 och redan efter ett par månader hade vattnet nått 430-metersnivån.
I början av 1949 var endast sex arbetare arbetslösa av de 59 som varit anställda vid gruvans nedläggande. 17 var fortsatt anställda av Stribergs Grufve AB, dels som skogsarbetare och dels några som trots allt börjat arbeta vid Striberg. Resten hade fått jobb hos bland annat Vägförvaltningen, Nitroglycerin AB i Gyttorp och AB Bofors.

Mycket speciellt tyckte jag. Det fanns flera bilder med i inlägget men de ska man kolla själv då jag inte vet hur det blir med tillstånd m.m. Alla som har en Facebook id kan titta på sidan, klicka HÄR. Det är Håkan Henriksson som har mycket kunskap om Viker. Han skapade till och med viker.net. På den sidan kan man hitta mycket om Viker i förre tiden.

Annonser

Ger kommentar!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.