Vi bryr oss inte!

Snön är inget problem för våra rådjur. De ligger och äter. Ligger på ett tryggt ställe, i närheten av matbordet!

Annonser

Blå diesel

I dag när vi rastade Sverker såg vi att det fanns en skogsvagn vid smedjan. En tecken att de har börjat med att avverka en del skog till i Dalkarlsberg. Vi vet inte än var de jobbar eller var de ska börja men det visas sig när det hörs ett konstant motorljud.
Såg att det fanns med på vagn att de som jobbar med avverkningen tillhör en seriös entreprenör (plakat ovanpå det med blå diesel). Åtminstone i 2017. Då hoppas jag att en seriös entreprenör betyder att de inte lämnar avverkningsområdet kvar som vid Gördammen. Där finns nästan alla skräp i rishögar och många nedhuggande träd kvar på marken, titta på bilderna HÄR. jag hoppades att de från Sveaskog skulle åtgärda det men det hände ingenting. Vid Gördammen finns en promenadväg och den skulle de åtgärda i vår 2018. Vägen slätas ut men om det blir blöt rinner vatten ner till vägen och blir det inget roligt att promenera. Minst ska man då har stövlar på sig. Innan avverkningen fanns det ett rör under vägen men det återställdes inte.
På vagnen sågs även dekalen om blå diesel och jag undrade vad det betydde. Jag läste på Skogsentreprenorerna.se att ett företag kan köpa färg för att tillsätta i dieseln. Det blir registreras att de köpte det. Om någon hittas som har blå diesel i tanken och inte finns med på listan då vet de att dieseln är stulen. Så kan de få tag på tjuvarna. ”Produkten används för färgning av diesel för att förebygga stölder och försvåra försäljning av stulen diesel. All försäljning av Blå Diesel är liktydigt med handel av stulen diesel.” En bra idé, tycker jag. Bara att namnet ”blå Diesel” används i Holland till diesel som är mer miljövänligt än standard diesel. ”Blå diesel tillverkas helt av förnybara och hållbara råvaror, som vegetabilisk spillolja. Blå diesel är vegetabilisk och därför absolut ingen petroleumprodukt (fossilfri). Dessutom har biobränslen låg utsläpp. Koldioxidutsläppen sjunker drastiskt vid körning på blå diesel: cirka 30-70 procent, men i fråga om renblå diesel – det finns också blandningen – det är en CO2-minskning på 90 procent.”
Kan bli förvirrade i framtiden kanske då blå diesel är både diesel men inte likadant i Sverige och Holland.

Det funkar så bra!

När vi köpte huset i 2006 visste vi inte hur det skulle gå till under vintern. Första gång i februari 2007 när vi åkte från Nyköping (Skavsta) till Dalkarlsberg i en hyrbil (med dubbdäck!!) tänkte vi att vi måste ställa bilen vid skolan då det skulle finnas för mycket snö för att åka upp till huset. Helt förvånade var vi när allt var snöplogat upp till framdörren. Senare berättade Henrik att det var han som ordnade det. Han ringde de som tog hand om snöplogning. Så snällt. Vi visste ingenting om vägsamfällighet och att det var de som skötte vägen. Första gång jag hörde traktorn åka upp till oss för att snöploga vägen tidigt på morgonen gick jag ut ur sängen för att titta. Underbart, tänkte jag och var imponerat. Likadant var det denna morgon, omkring kl. 5.30 skällde Sverker och var det snöplogen som skötte vägen upp. Trodde aldrig att det skulle funka så bra men det gör det. De vet exakt när det ska grusas, snöplogas eller klippas kanten. Jag är tacksam att det funkar så jättebra!

2018

Jo, som varje år en lite tillbakablick! Jag börjar med några bilder från 2018 (klick på bilden för att förstora).

Ett år som var mycket varmt och torrt. Ibland var det för varmt för att promenera en stor streck. Hotet om dricksvattenbrist och skogsbrand fanns under hela sommarn. Det var fint förstås, många möjligheter att simma, men jag längtade efter lite regn, då luktar det så fint och svalnar temperaturen. Soldäcket vi byggde året innan användes rätt ofta, faktiskt jämt under sommaren. Vi ställde en tält på däcket så att det var möjligt att sitta i skuggan. Senaste nytt om vattennivån är att det är för lågt fortfarande.
Med mina höns hände rätt mycket. Vi hämtade en ny tupp, Viggo, som alla tjejer tycker om. En av hönsen fick sju ungar, alla sju ägg blev kyckling, lite speciellt. Två gånger körde jag min äggkläckningsmaskin, sålde alla ungar. Alla var friska så ingen att avliva, det var väl bra. De sju som fanns i hönshuset blev vilda och sov i rhododendronen, ute i trädgården. Jag sålde fem av dem, tre trupper och två hönor, två hönor behöll jag själv. Så nu har jag tolv hönor och en tupp. Och inga ägg, de slutade med att värpa två månader sedan, de vilar nu. Hoppas att de börjar  inom kort, köpeägg smaker inte så bra alls!
Vi jobbade lite med huset. En vägg togs bort och så fick vi mer ljus och mer utrymme. Vi målade handelsboden. Det tog lite tid då under en lång period var det för varmt att måla. Men just innan det blev höst fick vi möjligheten. Tog tre dagar, vi målade bara framsidan vid soldäcket.
Angående hälsan blev det inget bra år. Hans fick problem med sina tarmfickor, divertikulit kallas det, tre gånger var han sjuk på riktigt. En gång sov han över på Lindesbergs lasarett. Undersökning visade att det är något som inte kan behandlas. Han ska hålla koll på sin mat och sina tarmar. Fick inget problem mer efter augusti. Sverker fick otur med sin hälsa. Först i slut av juli då en stor lösgående, agressiv hund attackerade honom och han fick ett djupt sår på halsen. Tog drygt en månad innan han var sigsjälv igen. Och i början av oktober när han jagade en av Henriks katter fick han en klokapselbrott på sin vänstra tass. Det tog drygt sex veckor och nu får han elastisk på sina tassar när vi går ute. Sina sporrar sitter lite för långt från sina tassar och då kan det sätta något mellan tassen och sporren och då bryter klokapseln. Inte fint men det går inte att operera bort sa vetten. Och då lilla jag. Jag fick höra att det fanns en tumör i mitt högra bröst med möjligheten att utveckla sig till cancer. Det opererades bort i början av november och idag känns det att det har läkt. Tog drygt sex veckor. Analysen av borttagen vävnad visade inga cancerceller, så jag är klar med behandlingen. Och så fick jag möjligheten att erfara Svenska sjukvården och jag tycker att det är fint. Hänsynsfulla, kompetenta, snabba och snälla människor. Men att hålla sig frisk det är bäst!
GOD FORTSÄTTNING.

Raggarkultur

Bild: Henrik Karlsson FB

Huset, Övre Dalkarlshyttan, har vi ägt nu i 12,5 år. I denna tid, 2006 i Holland, jobbade jag som projektledare på ett stort försäkringsföretag med ett projekt som skulle leverera ett nytt modernt komplext registreringssystem till företaget. Det blev övertid varje dag så Hans fick mycket tid att kolla på hus i Sverige. Hans hittade huset på Hemnet och blev förtjust i huset. Med mycket tjat fick jag tillåtelse från jobbet att åka en vecka till Sverige. Måste ringa varje dag och vara tillgängligt med SMS. Så vi åkte dit. När vi just kom hit för att titta på huset och gå på visning var det januari 2006. Det var vinter, förstås, mycket mer vinter än i Holland. Vi hade vinterdäck på bilen, en Volvo850 (den som jag körde med på Allan), men det var Europeiska och därför inte så bra här på isvägar. Vi hade beställt tid för en visning. Dagen innan gick vi runt i byn, bilen parkerade vi i början då att åka upp på backen gick inte så helt bra, tyckte vi. Hans glömde adressen så det blev ett stort sökandet efter huset. Till sist hittade vi någon som visste var det fanns. Vi vågade inte att gå upp backen så det blev dagen efter med mäklaren när vi såg huset. Stor skillnad med ett hus i Holland. Stort område, flera hus och mycket snö. Svårt att upptäcka skicket av huset och trädgården. Vi köpte huset efter lite diskussion om priset, blev det det som de begärde. Vi fick nyckeln i maj, just efter Kristi himmelsfärdsdag. Första år 2006 användes huset som fritidshus, från och med juli 2007 har vi bott permanent. I 2006 när jag gick runt i byn och upptäckte jag mina grannar. Då var Maria kvar och Ronja bebis. Jag tittade på alla bilar och var lite chockat. Det är inte van i Holland att man har en så stor tomt med så många bilar på. De var nöjda med det, tyckte om alla bilar och jättesnälla. Nu vet jag att det finns fler i Sverige som har samma hobby. Samma kultur finns inte i Holland, inte så bredd i alla fall. Det är lite speciellt. Många talar om raggarbilar och jag tänkte att det var någon slags släng men det är ett riktigt ord och en kultur. Det finns fler evenemang och till och med en tidning ”Power magasin: Power Magazine är tidningen för alla älskare av den amerikanska motorkulturen: muskelbilar, glidare, hot rods, racebilar – you name it! Tidningen Power Magazine startades 1976. Power förmedlar året om en känsla av solvarm asfalt, glidarbilar och gummirök.” Fick känna till det då min granne Henrik är med i nästa nummer från 10/1 (läste det på sin FB). Flera bilder från honom och sina bilar. Han är en riktig förebild för de som tycker om raggarbilar, tror jag. Det visste jag inte om. Det finns mycket skriven om kulturen och raggarkillarna, bland annat i WIKI och olika tidningar. Intressant och roligt, så lär jag mig mer om Svenska kulturen. Bilderna i denna inlägg är från Henriks bilar, de två som är mest populära, jag lånade bilderna från sin FB sida.

Bild: Henrik Karlsson FB

Lugnt med jul

Denna jul tar vi det lugnt. Ingen sparktur eller längdskidåkning. Hans fick sitt knä blesserad och jag har ont i armen. Det är Sverker som fick inget problem alls, så det blir några promenader med honom.
Som julmat köpte vi, som varje år, tre kallrökt laxsidor hos Lidl (det var först två vi köpte senare en till!). De smaker jättefina och det finns så många maträtter att laga med dem. Vi äter de som förrätt med asperge, salad och ägg;  i smördeg med ost och grädde; med spagetti, basilika och grädde; på toast eller som röra. Det finns till och med fler sätt att tillaga de men dessa tycker vi mest om och är enkla att laga. Inget omfattande julbord men det räcker för oss.

Ensam med åtta hanvargar…

Denna veckan läste jag om en bok som Hans köpte ifjol. Det handlar om vargattacken på Kolmården. Sex år sedan, 17 juni 2012, dödades en djurskötare av vargar. Det blev stora rubriker i tidningen förstås. Jättesorgligt. Och det blev en rättegång i 2016. Det tog länge för att ta reda på vad hände och varför det hände. Boken är intressant då det beskriver hur en journalist och författare, Lars Berge, går till vägen för att få insikt i relationen mellan varg och människor. Om vargen finns många olika åsikter. På Kolmården fanns två ställen var de höll vargen i en varghägnet. Varghägnet var olyckan fanns plats fanns det åtta vuxna hanvargar. De var uppfödd med en nappflaska och socialiserades. Kolmården bjöd en stor upplevelse till sina besökare. I varghägnet fick man går in och ha närkontakt med varg. Då fanns det ofta två djurskötare med. En biljett kostade omkring 1000 sek och så fick djurparken stora intakter. Ingen djurpark i världen erbjuder sina besökare att gå in i ett varghägn med vuxna vargen. Kolmården hade som åsikt att djurskötaren som gick in var högst i hierarki, ledare av flocken men det finns många experter som tror att det inte håller. Vargs instinkt är att nå högst möjliga plats i flocken, att bli ledare och en vuxen varg ska försöka bli ledare varje gång när den får möjligheten. De är intelligenta och tänker helt annorlunda än människor. Många experter i världen tyckte att Kolmården hade fel med att få djurskötare och besökare fick gå in i varghägnet. Det var farligt tycker de och de fick, tyvärr, rätt. Händelseförlopp med rättegång m.m. kan du läsa HÄR. Det finns ett foto med från hennes mobil, riktigt skrämmande. På youtube hittade jag flera filmer om händelsen, HÄR en från nyhetsmorgon TV4 med en expert som talar om beteende av vargen som orsakade olyckan. Nedan en film från Närkontakt Varg som blev en bra inkomst för Kolmården. Det stoppades direkt efter olyckan.